Ulf Sikström och Folke Pettersson, Skogforsk
2003-12-30
Sammanfattning
Detta är en sammanfattning av slutrapporten till Skogsägarna Norrskogs Forskningsstiftelse för projektet "Föryngring av gran under högskärm". Stiftelsen har bidragit med medel till utvärdering, analys och dokumentation av försöksmaterialet.
Med denna skogsskötselmetod menas att det bestånd som skall föryngras successivt glesas ut genom gallring och att föryngringen etableras och växer in i det gamla beståndet. För att bidra till kunskapsuppbyggnaden om metoden etablerades 27 praktiska försök med tio fasta försöksytor per försök under åren 1994–1997. Vid anläggningen av försöken gjordes en skärmhuggning, d.v.s. en utglesning av de bestånd som avsågs att föryngras. Resultaten i denna rapport avser uppföljningar i försöken under en femårsperiod efter skärmhuggning.
Trots att förekomsten av plantor ofta var stor bedömdes föryngringsresultatet över lag som dåligt. Orsakerna var att plantorna stod gruppställda, de hade relativt stor höjdspridning och en stor andel av plantorna var små, vilket bedömdes resultera i ett begränsat antal huvudstammar och stora luckor i framtida bestånd. De vanligtvis relativt stora luckorna ger dock förutsättning för kompletterande plantering. En osäkerhet för det slutgiltiga resultatet är de små plantornas betydelse.
Markfuktigheten var en ståndortsfaktor som verkade ha inflytande på förekomsten av både gran- och lövplantor, men det är svårt att ge entydiga rekommendationer om på vilka marktyper metoden kan ge ett tillfredsställande föryngringsresultat.
Studien visar att man ska räkna med avgångar av skärmträd efter skärmhuggning. Avgångar förekom i alla högskärmar, men variationen i omfattning var stor mellan enskilda objekt. I alla objekt utom ett fanns det vindfällda träd och i närmare två tredjedelar av objekten döda träd på rot. I genomsnitt var den totala avgången 16 m3sk per ha under fem år, motsvarande 9 % av kvarlämnad volym i skärmen. Av den totala avgången utgjorde vindfällning cirka 70 % och resterande 30 % dog stående på rot.
I den mån enskilda faktorer påverkade avgångarna bland skärmträden tycktes beståndsfaktorer vara mer betydelsefulla än ståndortsfaktorer. I de flesta objekten var andelen gran större både bland vindfällda träd och bland träd som dött på rot jämfört med granandelen i de kvarlämnade skärmarna.
Slutsatserna från projektet är att denna metod i första hand bör nyttjas på ståndorter där en beståndsföryngring finns etablerad redan vid skärmhuggning. Då ökar sannolikheten väsentligt för ett lyckat föryngringsresultat, speciellt om man helt litar till naturlig föryngring, samtidigt som skärmperioden förkortas och därmed tiden för riskexponering av skärmträden. Om det är möjligt bör i första hand tallar, och i andra hand lövträd, lämnas vid skärmhuggning. Det tycks också vara en fördel om metoden nyttjas i bestånd som ligger skyddad av omgivande skog och terräng.
Information om projektet lämnas av
Ulf Sikström, Skogforsk
ulf.sikstrom@skogforsk.se