Lennart Eriksson och Lotta Woxblom
Forskningsprojektet "Privatskogsbruk i Norrlands inland på 2000-talet" har initierats av Skogsägarföreningen Norrskog och genomförts av inst. för Skogshushållning sedermera inst. för Skogens Produkter och Marknader vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Projektet har till lika delar finansierats av Norrskogs Forskningsstiftelse och Brattåsstiftelsen för skogsvetenskaplig forskning.
Målet med projektet har varit att utreda möjligheterna att genom förändrad, alternativ, skötsel av existerande skog samt förändrad etablering av ny skog förbättra lönsamheten i skogsbruket i Norrlands inland. I analyser jämförs alternativ avverkning inriktad mot att höja kapitalvärdet för skogen med traditionell avverkning som den beskrivs i Skogsstyrelsens gallringsmallar bestående av ett mindre antal låggallringar följt av en sen slutavverkning. Det visar det sig att ett större antal gallringar av höggallringstyp ger bättre resultat jämfört med traditionell låggallring. Denna gallringsstrategi kräver att stamantalet är tillräckligt lågt, dvs 30-50% lägre än de stamantal som rekommenderas av Skogsstyrelsen vid röjning. Om stamantalet inledningsvis är högt, är det en fördel att börja med en stamantalssänkande låggallring. Därefter vidtar höggallring för att utnyttja den goda ekonomin av att avverka mogna träd.
Alternativ avverkning ger påtagligt högre nuvärdesökning i inmätta ungskogar med lyckosam och känd föryngringsmetodik jämfört med analysresultat från riksskogstaxeringsbaserade fastigheter. Orsaker till detta är den höga tillväxten i modernt anlagda bestånd, relativt låga stamantal i bestånden före tidpunkten för förstagallring samt att de alternativa programmen kan verka under stor del av omloppstiden, dvs från och med förstagallringen. Analyser visar också att en sänkning av stamantalet från 2000 till 1200 stammar per ha efter röjning på ståndortsindex G18 ökar kapitalvärdet vid tidpunkten för förstagallring med i storleksordningen 7000 till 8000 kr per ha eller med ca 30%.
De höggallringsinriktade alternativa avverkningsprogrammen har oftast positiv effekt på virkesegenskaper som densitet, andel märgnära ved, kviststorlek och jämnheten i årsringsutvecklingen. Den senare faktorn är dock beroende av en inledande stamreduktion i huvudsak riktad underifrån i beståndet antingen genomförd i röjningsskedet eller som en tidig första låggallring. De nämnda virkesegenskaperna är emellertid också beroende av att beståndet tidigt fått en kvalitetsdaning i nedre delen av stammen antingen till följd av ett relativt tätt förband (exempelvis 4000 till 5000 stammar per ha) eller via en högskärm som fått hålla tillbaka ungskogens utveckling. Vid all röjning och gallring gäller regeln att sjuka, skadade träd och träd av vargtyp tas bort ur beståndet så tidigt som möjligt.
Den högre gallringsintenstitet som alternativ avverkning innebär leder emellertid till att risken för rotrötespridning i beståndet ökar i granbestånden. Därför är det starkt rekommendabelt att stubbehandla gallringsbestånd med gran i samband med sommaravverkning. Likaså ökar risken för snöbrott i skog som alltför snabbt glesas ut från ett tätt kvalitetsdanande stadium i ungskogen till låg stamtäthet i ett tidigt gallringsskede. Denna övergång bör därför ske via flera ingrepp med några års intervall.
I rapporten, Uppsats nr 1 2002 vid inst f SPM vid SLU, diskuteras ett flertal aspekter på de presenterade skötselprogrammen utöver de här nämnda.
Information om projektet lämnas av
Lennart Eriksson, SLU, Uppsala
E-post Lennart.Eriksson@sims.slu.se