Ordlista

Allelopati	kemisk anatagonism mellan växter. Bl a kråkbär och ljung utsöndrar ett ämne via rötterna som våra skogsplantor inte tål.
Aptering	uppdelning av trädstam i sortiment.
Bestånd	träd eller plantor som växer inom en viss areal och har en viss enhetlighet beträffande ålder eller trädslagsblandning.
Biologisk Mångfald	variationsrikedom inom och mellan arter hos de ekologiska systemen.
Bioptop	naturtyp, område med enhetlig ekologisk struktur.
Blädning	avverkning med syfte att gallra i en fullskiktad skog utan att förändra skogens struktur. Man tar ut träd i olika höjdklasser och dimensioner med ett relativt litet volymuttag.
Bonitet	marken naturgivna produktionsförmåga uttryckt som m³sk* (skogskubikmeter) per hektar och år.
Brösthöjd	standardmäthöjd vid mätning av stående träd, 1,3 meter över markytan.
Ekosystem	växt- och djursamhälle med tillhörande miljö, uppfattat som en funktionell enhet. Kan vara litet och avgränsat eller stort.
Fotosyntes	gröna växters förmåga att omvandla solenergi, koldioxid och vatten med näringsämnen till kolhydrater och syre genom klorofyllet. Växters sätt att skapa tillväxtenergi.
Förband	plantors/träds avstånd och läge i förhållande till varandra. Varje plantas avstånd till närmaste planta i sidled och framåt/bakåt.
Förna	döda växt- och djurrester som ännu ej omvandlats till humus.
Gagnvirke	skogsvirke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas. Ej virke avsett för bränsle.
Gallring	beståndsvårdande utglesning av skog där man tillvaratar gagnvirke.
Generalist	växt- eller djurart som har stor anpassningsförmåga.
Grundyta	area av ett tvärsnitt genom en trädstam (trädets gy), eller summan av tvärsnitt för flera träd (beståndets gy) mätt i m².
Ha	hektar, en yta på 10 000²m, 100*100m.
Hotkategori	naturvårdsverkets klassificering av hotade växt- och djurarter; 0= försvunnen art, 1=akut hotad, 2=sårbar, 3=sällsynt, 4=hänsynskrävande.
Humiditet	nederbörden minus avdunstningen under vegetationsperioden.
Humus	organiskt material i olika nedbrytningsstadier. Skiktet under förnan som fläks bort vid markberedningen.
Impediment	mark som ej uthålligt kan producera mer än 1³msk* per hektar och år; berg, myr, fjäll och mosse.
Klave	instrument av skjutmåttstyp för mätning av diameter på träd eller stock.
Kontinuitet	obrutenhet i ekosystem. Lång kontinuitet medför oftast höga naturvärden. Exempel är skogskontinuitet och lågakontinuitet (långvarig sammanhängande tillgång till lågor).
Kulturskog	skog som är uppkommen genom odling.
Ljud, lyra	mer eller mindre övervallad, ofta längsgående stamskada som kan bero på t ex påfällning eller brand.
Låga	trädstam som legat på marken en längre tid.
Medelstam	vedvolyminnehållet i ett bestånds medelträd i liter eller m³f*. Ex: i ett medelgrovt bestånd kan medelstammen vara 250 liter eller 0,25 m³f).
Mutation	ärftlig förändring som kan bero på felkopiering eller skador på arvsmassan.
Mångbruksplan	skogsbruksplan som förutom produktionsuppgifter även innehåller uppgifter om natur-, kultur- och rekreationsvärden.
Naturliga störningar	störningar som förekommer naturligt i opåverkade skogar, t ex brand, snöbrott, stormfällning, översvämmning och insektsangrepp.
Naturskog	skog som så länge varit opåverkad av människan att den i stor utsträckning förvärvat de egenskaper som kännetecknar urskog (vad avser bl a trädstruktur och artsammansättning).
Nyckelbiotop	biotop där man finner, eller har stark förväntan att finna rödlistade arter.
Pionjärträd	träd som kommer först på öppna marker som t ex hyggen, hagmark och brandfält. Ljusälskande trädslag, i våra trakter bl a tall, björk, al, asp, sälg och rönn.
Produktiv skogsmark	skogsmark som kan producera minst 1m³sk* per hektar och år.
Proveniens	härkomst. Frö till skogsplantor kan tas från ett visst område där det exempelvis finns hög kvalitet och sås/planteras på ett annat område. Ett trädslag har olika provenienser beronde på var i landet det växer. I svåra klimatförhållanden klarar sig bara plantor med en härdig proveniens.
Pålrot	vertikal huvudrot, dvs grov rot som växer rakt nedåt med varierande förgrening. Vanligast förekommande på tallar på frisk eller torr mark.
Relaskop	syftinstrument för bestämning av grundyta per hektar i ett bestånd.
Röjning	beståndsvårdande utglesning där man ej avser att ta ut gagnvirke.
Sekundärträd	träd som har bra förmåga att växa i skugga eller svagare solljus. De kommer i regel upp under pionjärträden. I våra trakter enbart gran.
Signalart	växt- eller djurart som signalerar värdefull biotop. Signalarterna ska vara lätta att känna igen i fält.
Skärm	en tätare variant av en fröträdsställning. Fler än 150 träd per hektar. Främsta uppgiften är att ge skydd åt uppväxande plantor. Oftast bestående av gran, eftersom granmarker kan vara fuktifa och ligga froslänt.
Slutenhet	beståndets täthet angiven i relativa tal, (vanl. tiondelar). Vid fullslutenhet är slutenheten 1,0 och vid överslutenhet större än 1,0. Ett glest bestånd har således låg slutenhet.
Solitär	ensamt förekommande träd.
Specialist	växt- eller djurart med smal ekologisk nisch. Har svårt att anpassa sig till en annan livsmiljö eller föda.
Ståndort	växtplats. En avgränsad, enhetlig livsmiljö för växter. Olika ståndorter har olika livsbetingelser.
Ståndortsindex	höjdbonitet; SI. Den övre höjd ett bestånd uppnår vid en given referensålder. SI förutsätter en höjdutveckling lik den i ett idealt bestånd. För gran och tall används H100; höjd vid 100 års ålder. För ståndortsindex G20 innebär det att granen är 20 meter hög vid 100 års ålder. T18=tallen är 18 meter dif 100 år. För björk används H50; höjd vid 50 års ålder. B16= björken är 16 vid 50 år. Ju högre SI desto bättre bonitet.
Textur	kornstorlek. Jordartens partikelfördelning på storleksklasser. Exempel är grus, sand, mo, mjäla och lera.
Tjärgadd, gadd	tjärved som är resultatet av törskatesvampangrepp på tall. Ofta i toppen på ett träd, eller på en gren. Torrtopp på tall.
Tras- och restskog	skog som fått slutenheten starkt nedsatt pga ensidigt uttagande av de större träden, eller pga storm- eller snöbrott.
Uppfrysning	upplyftning till markytan av t ex plantor och stenar i samband med tjällyftning. Vattnet i marken fryser till (utvidgas) och tränger upp de föremål som inte sitter riktigt fast. Förekommer på finkorniga jordar som är vattenhållande.
Upplega	ansamling av snö i trädkronorna.
Urskog	skog som aldrig påverkats av människan.
Vegetationsperiod	den del av året där dygnets medeltemperatur överstiger +5 grader Celsius.
ÖSI	översiktlig skogsinventering. Inventering av hela landets privatskog. Följer ej fastighetsgränser. För varje avdelning registerades bl a ålder , bonitet, virkesförråd och åtgärdskrav. Nedlades vid årsskiftet 1993-1994. Offentligt material.

Visste du följande?

Ett femårigt Skogsbruksavtal med Norrskog ger dig ännu bättre betalt för virket och rabatt på skogsvård.