Är naturvården effektiv - eller kan Sverige bättre?

Är naturvården effektiv - eller kan Sverige bättre?

Samhället har under de senaste 20 åren satsat stora resurser i form av skattepengar, skogsmark och olika hänsynsåtgärder för att säkerställa den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Hur mycket mångfald har vi fått, har resurserna har använts effektivt, eller borde vi ompröva insatserna på något sätt?

Det finns en stor uppslutning kring att skogsbruk inte ska utarma mångfalden i skogen. Ett kortsiktigt, exploaterande skogsbruk av 1800-talsmodell skulle idag förlora legitimiteten, och skogsprodukterna skulle tappa de positiva värden som de förknippas med. Sedan 1980-talets slut och framåt har skogsbruket blivit allt bättre på att ta hänsyn till miljövärden av olika slag. Detta har på många sätt varit positivt både för skogsägare, skogsindustri och den biologiska mångfalden. Skogsdebatten fortsätter dock med oförminskad kraft, och anspråken på mer hänsyn och fler avsättningar har inte på något sätt avtagit.

 

Det underlag som ofta åberopas som grund för skogsbrukets tillkortakommanden är ArtDatabankens rödlistor. Rödlistan är en prognos över risken för enskilda arter att dö ut från Sverige. Huruvida en enskild art ligger bra eller dåligt till, bedöms bland annat utifrån hur vanlig den är, och om populationen minskar eller ökar.

 

Rödlistan är viktig när beslut om skydd av skog, eller utformning av de lagar som styr skogsbruket, ska fattas. På sin hemsida skriver ArtDatabanken så här om den senaste rödlistan: ”Rödlista 2015 visar inte någon märkbar förbättring för den biologiska mångfalden i Sverige på övergripande nivå, utan det förefaller snarare som att den negativa påverkan mot Sveriges arter har varit konstant de senaste 15 åren.”

 

I de flesta verksamheter skulle ett sådant facit leda till en rejäl utvärdering och omprövning.

 

Det finns säkert flera tänkbara förklaringar till resultaten. Mina egna funderingar går bland annat i den här riktningen:

 

* De resurser som samhället satsat på naturvård, har till största delen lagts på åtgärder som endast i mindre utsträckning ger resultat vid sammanställningen av rödlistan. (I så fall kommer kraven på mer hänsyn och mer skydd av skog att vara konstant i framtiden.)

 

* Rödlistan kan vara ett tveksamt mått på om skogsbruket lyckas med sin naturhänsyn, eftersom det är många andra faktorer än skogsbruk som påverkar förekomsten av olika arter i skogslandskapet.

 

Oavsett vad detta beror på, ligger det i samhällets intresse att vi använder resurser som skogsmark och skattepengar på ett sätt som ger största möjliga nytta. Skogsbruket och skogsindustrin är utsatt för stark konkurrens på världsmarknaden och måste därför vara effektiva i alla led. Det kravet måste även gälla samhällets hushållande med skattepengar och naturresurser.

 

Rolf Edström