Kilometerskatt hot mot långsiktigheten i skogsbruket

Kilometerskatt hot mot långsiktigheten i skogsbruket

Budskapen kring den planerade kilometerskatten spretar. Vid en hearing tidigare i år diskuterades en skatt på i storleksordningen 25 kronor per mil (vilket blir dubbelt så mycket för virkestransporter, eftersom bilarna går tomma åt ena hållet). Nu säger dock utredaren Vilhelm Andersson till SkogsLand att nivån kan bli betydligt lägre än så.

Statsministern sade nyligen vid ett besök i Västernorrland att en kilometerskatt måste konstrueras så att den inte drabbar näringslivet, och i regeringsförklaringen sade han att klyftorna mellan stad och land måste minska.

Går det överhuvudtaget att konstruera en skatt på avstånd, så att den inte drabbar näringslivet, och inte gör det dyrare att bo i glesbygd? Det finns skäl för regeringen ska lägga utredningen i papperskorgen så snart som möjligt efter det att den presenterats den 9:e december i år!

Det som talar emot detta är att miljöminister Karolina Skog i Sveriges Radio (Ekots Lördagsintervju 10 sept) tydligt deklarerade att hon vill lägga fram ett förslag i frågan.

En kilometerskatt i ett till ytan stort och glesbefolkat land blir en ren straffskatt på avstånd. Antalet körda kilometer påverkas relativt lite, då kostnadsläget redan är sådant att ingen kör omkring med tunga ekipage för nöjes skull. (En viss effekt kommer dock att uppstå när verksamheter långt från hamnar och järnväg slås ut, då de inte kan bära ytterligare kostnader.)

Utredaren Vilhelm Andersson lär försöka att väga in både minskade koldioxidutsläpp, och statsministerns vilja att skydda näringsliv och landsbygd, i sitt förslag. Uppgiften är dock komplex.

Jag behöver bara gå till min egen skog för att se hur en kilometerskatt kan slå:

Jag har ett bestånd som jag själv vid 15 års ålder planterade och som jag senare låtit röja. Nu drar det ihop sig till första gallring. Då skiftet ligger ca 15 mil från fiberindustri skulle varje krona per mil i extra skatt kosta mig ca 70 öre per kubikmeter. I mitt fall skulle då en skatt på 15 kronor per mil sänka gallringsnettot med en tia. Efter kostnaderna för maskinflytt, avverkning, skotning och transport till industri, blir det en betydande andel av nettot som försvinner.

Om vi istället leker med tanken att skatten skulle bli 25 kronor per mil, och fastigheten ligger 25 mil från industri, så blir effekten 30 kronor per kubikmeter…

Nettot i gallring är viktigt. Skogsägaren räknar med att i gallringen få avkastning på pengar man 10 – 20 år tidigare investerat i röjning.

Risken är uppenbar att en pålaga som sänker lönsamheten, och som skogsägaren inte kan påverka överhuvudtaget, slår mot långsiktiga åtgärder som röjning och gallring.

Väger utredaren in samhällets kostnader för en sådan utveckling? Kan oröjd, ogallrad skog, långt från industri, skapa arbetstillfällen, exportinkomster och välstånd?

 Rolf Edström 20160916