Kunskap och engagemang ger vackrare hyggen

Kunskap och engagemang ger vackrare hyggen

Bilden visar en avverkning som en av Norrskogs entreprenörer utförde i november 2014. Det fanns gott om sälg på trakten och de lämnades tillsammans med en hel del björk, några äldre tallar och ett antal döda träd av olika slag. Jag tycker att det är en vacker bild.

Den visar att här har det varit engagerade och kunniga människor som planerat avverkningen och som kört maskinerna. Den visar också lite av de stora förändringar i tankesätt och värderingar som skett bland skogsägare och dem som arbetar i skogsbruket, sedan 70- och 80-talen.

När jag ser ett område som avverkats funderar jag ofta på varför det ser ut som det gör. Ibland, som på bilden, ser man tydligt att det funnits förutsättningar för att ta bra naturhänsyn. På andra platser kan det se fattigare ut, och då undrar jag om det inte funnits några särskilda naturvärden att bygga på, om det brustit någonstans i skogsbrukskedjan, eller om det ändå finns klok och effektiv naturhänsyn som jag inte ser? (Skogsägaren kanske har valt att koncentrera hänsynen till grupper eller sparade områden där det faktiskt finns något att bygga på, hellre än att plottra genom att spara triviala träd överallt.)

Nästan alltid kan jag bocka av många av de punkter som vi inom skogsbruket successivt kommit att betrakta som självklara inslag på en avverkningstrakt; kantzoner, sparade naturvärdesträd, lämnad död ved och högstubbar till fromma för svampar och insekter. Jag vet också att bakom det jag ser finns inventeringar och planering som bland annat syftat till att undvika avverkning av skog med höga naturvärden, minimera körning på mjuk mark och transporter över bäckar.

Sedan jag kom in i skogsnäringen har knappast något område fått så stora resurser och så mycket uppmärksamhet som just miljöfrågorna. Förutom de stora värden som över tid lämnas istället för att avverkas, har skogsägare, tjänstemän och maskinförare utbildats under en rad kampanjer och satsningar. Under de senaste åren har det bland annat handlat om de målbilder för bra naturhänsyn som skogssektorn gemensamt utvecklat och ställt sig bakom.

Från 80-talets hyggen, där allt som kunde störa markberedningen sågs som störande inslag, är steget enormt. När jag tittar på bilden från 2014 ser jag lite av alla de utbildningsinsatser som gjorts, all den akademiska forskning som bedrivits kring hänsynsåtgärder vid avverkning, och dessutom livsmiljöer för en lång rad svampar, lavar och insekter!

Uppbyggnaden av kunskap och engagemang hos skogsägare och utförare syns tydligt i landskapet, om man vet vad man ska titta efter. Jag önskar att alla kunde se det jag ser efter en avverkning, även det som inte syns. Ju mer jag lär mig, desto vackrare blir det!

Rolf Edström 20160701