Rör(l)iga mål leder oss fel?

Rör(l)iga mål leder oss fel?

Under mina snart 30 år i skogsbruket har ingen annan enskild fråga fått så mycket uppmärksamhet, pengar och resurser som skogsbrukets miljöpåverkan. Det har varit bra för miljön och näringen. Dagens skogsbruk slår 1980-talets på alla områden. Jag hoppas som skogsägare att skogsbruket fortsätter att utvecklas och blir ännu mer förfinat och effektivt på alla områden.

Mycket av miljöarbetet handlar om biologisk mångfald, men komplexiteten i begreppet lyfts sällan fram. Hur ofta hör vi till exempel i miljödebatten att vi har fler arter i vårt land idag än på 1800-talet? Så här säger Naturvårdsverket om utvecklingen:

 • ”Sedan mitten av 1800-talet har drygt 200 arter försvunnit från Sverige.

• Flertalet av dem var aldrig särskilt vanliga här.

• Att de nu är borta har därför fått begränsad inverkan på de svenska ekosystemen.

• Samtliga av dessa arter finns dessutom fortfarande kvar i andra delar av världen.

• Under samma tid har ungefär 800 nya växt- och djurarter kommit till Sverige.”

 (Detta gäller hela landet, inte bara skogen)

Förändringarna i floran och faunan kommer att fortsätta i minst samma takt. Nya skogsarter lär hamna på rödlistan, och andra kommer att kunna tas bort därifrån, oavsett vad vi skogsbrukare hittar på.

Kanske borde fokus för naturhänsynen i skogsbruket ligga mer på att skogen ska ha förmåga att klara av en ständig naturlig förändring, OCH konsekvenserna av de klimatförändringar som vi redan ser omkring oss?

Tänk om våra ansträngningar på miljöområdet i framtiden framstår som missriktade försök att bevara enskilda arter, varav flera bara var här på tillfälliga besök, och att vi missade de stora dragen?

Rolf Edström 2016-04-15